Johan Albrekt Ehrenström

Levde: 1762-1847 (84 år)
Titel: Statsråd, senator
Adel/ätt: Adliga ätten Ehrenström. Adlad 1692
Far: Nils Albrekt Ehrenström (1723-1799)
Mor: Kristina Katarina Sederholm (1735-1770)

Johan Albrekt Ehrenström

Biografi
Johan Albrekt Ehrenström föddes 28 augusti 1762 i Finland (som då tillhörde Sverige) som son till Nils Albrekt Ehrenström (39) och Kristina Katarina Sederholm (27).

Sekreterare
Johan Albrekt började sin bana som konduktör vid fortifikationen och 1788 anställdes han som andre sekreterare i presidentexpeditionen (nuv. utrikesdepartementet).

Kriget mot Ryssland
När kriget mot Ryssland bröt ut följde han högkvarteret och tillhörde kung Gustav III:s dagliga omgivning. Han följde bland annat med kungen på en resa till Aachen och utnämndes till härold vid Kungliga M:ts orden med mera. Han kunde se ljust på framtiden fram till att kungens död med ens förändrade allting.

Dömd till döden
Efter Gustav III:s död var det i stort sett Gustaf Adolf Reuterholm som styrde landet och hans ovilja och misstroende mot den avlidne kungens vänner träffade även Ehrenström som blev avskedad! Detta berätta Ehrenström i sina brev till partiets huvudman Gustaf Mauritz Armfelt. När sedan den "Armfeltska brevväxlingen" lades fram som bevis på en samhällsomstörtande komplott arresterades Ehrenström såsom en av konspiratörerna. Han fick gå igenom en lång rättegång och dömdes den 22 september 1794 till förlust av gods, ära, adelskap och ridderlig värdighet. Han skulle också stå en timme i halsjärn och därefter halshuggas.

Johan Albrekt Ehrenströms vapen

Benådades
Han benådades dock från dödsstraffet men fick veta det först då han stod på schavotten efter att kvällen innan tagit avsked av sina anhöriga och gått igenom sista nattens lidande och tagit nattvarden… Istället för dödsstraff fick han livstids fängelse på Carlstens fästning men när Gustav IV Adolf själv tagit över regeringen, flyttades Ehrenström från Carlsten till Vaxholm där hans far var kommendant och år 1800 frigavs han varefter han fick ära och adelskap tillbaka. Efter frigivningen begav han sig ut på resor och uppehöll sig en längre tid i Wien och 1811 bosatte han sig i Helsingfors.

Helsingfors
Ehrenström fick året efter frigivningen uppdrag att fungera som ordförande i kommittén för Helsingfors nybyggnad. Han blev 1812 statsråd, 1820 senator och ledamot av ekonomidepartementet vilket han tog avsked ifrån år 1825. Han drog sig därefter tillbaka till privatlivet och sysselsatte sig med att skriva sina 'Historiska anteckningar' som historikern Simon Johannes Boëthius sedan gav ut 1882-1883.

Äktenskap & barn
Den 15 augusti 1820 gifte Ehrenström (57) sig i Åbo med Hedvig Catharina Lagerborg (31) och de fick sonen Alexander Heribert 1821.

Ehrenström (84) gick bort i Helsingfors den 15 april 1847.

År Titel/händelse (urval)
1772 Kadett vid artilleriet
1776 Sergeant vid Åbo läns infanterireg
1777 Sergeant vid arméns flotta
1779 Konduktör vid Fortifikationen
1786 Kanslist i Presidentkontoret
Ledamot av ridderskapet och adeln vid riksdagarna 1786, 1789 & 1792
1788 Sekreterare i Kabinettet för utrikes brevväxlingen
1789-1790 Tjänstgörande kabinettssekreterare under fälttågen hos kungen samt sekreterare vid fredsförhandlingarna
1791 Härold vid Serafimerorden
1792 Avsked från kabinettssekreterarbefattningen
1794 För delaktighet i den armfeltska konspirationen dömd till förlust av liv, ära och gods (22 sept)
1794 Efter schavottering benådad till livet (8 okt) och i stället förd till Karlstens fästningp
1800 Restituerad (återställd) till ära och adelskap (juni)
1809 Regeringsråds titel (juli)
1812 Fick av kungen tillåtelse att bosätta sig i Helsingfors, vilket innebar att hans svenska medborgarskap upphörde (jan)
1812-1825 Ordförande i nybyggnadskommittén i Helsingfors
1812 Statsråd
1814 Verkligt statsråd
1820-1825 Ledamot av senatens för Finland ekonomiedepartement

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2004-10-28 | Uppdaterad 2021-01-12
Samtida händelser 1762 - 1847
1767 Sverige har 2 009 696 invånare
1769 Kaffeförbudet från 1757 hävs
1771 Adolf Fredrik dör
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsförordning skrivs
1779 Sverige förbjuder häxjakt
1784 Kolonin Saint Barthélemy grundas
1788 Anjalaförbundet
1788-1790 Gustav III ryska krig
1789-1799 Franska revolutionen pågår
1792 Gustav III blir skjuten och dör
1794 Kaffe förbjuds i Sverige igen
1796 Smittkopporsvaccin uppfinns
1796 Kaffeförbudet från 1794 hävs
1799 Kaffeförbud i Sverige återigen
1801 Tiggeri straffas med ris & spinnhus
1802 Kaffeförbudet från 1799 hävs
1803-1815 Första Napoleonkriget
1806 Hela Uddevalla brinner ner
1808-1809 Finska kriget
1810-1812 Kriget mot Storbritannien
1811 Soldatutskrivningsuppror i Skåne
1813-1814 Andra Napoleonkriget
1814 Fred i Kiel
1817 Kaffeförbud införs för 5:e gången
1818 Karl XIII dör
1818 Karl XIV Johan blir kung
1822 358 hus i Norrköping brinner ner
1822 Kaffeförbudet från 1817 hävs
1824 Stockholms dagblad grundas
1827 Brand förstör största delen av Åbo
1830 Hierta grundar Aftonbladet
1831 Första hästkapplöpningen i Sverige
1832 Dödsstraffet hängning avskaffas
1834 Första mekaniska bomullsväveriet
1834 Koleran dödar 12 500 i Göteborg
1836 Triumfbågen i Paris färdigbyggd
1838 Demonstrationer mot judar (Sthlm)
1841 Spö- och risstraff isf böter avskaffas
1841 Stockstraffet avskaffas
1842 Obligatorisk skolgång införs
1844 Karl XIV Johan dör
1844 Oscar I blir ny kung
1844 Säkerhetständstickan uppfinns
1845 Förbudet mot kusingifte upphävs
1846 Skråväsendet avskaffas

Källor
dela sidan
Böcker:
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)

Hemsidor:
» riksarkivet.se
» riddarhuset.se
» geni.com
» adelsvapen.com

Mer historia

swishikon Stöd historiesajten! swishikon