Jöns Jakob Berzelius

Levde: 1779-1848 (68 år)
Titel: Kemiprofessor, adelsman, läkare, grundare av Svenska läkarsällskapet
Adel/ätt: Friherrliga ätten Berzelius. Adlad 1818. Friherrlig 1835. Utdöd 1848
Far: Samuel Berzelius (1743-1783)
Mor: Elisabet Dorotea Sjösteen (1747-1787)

Jakob Berzelius - målad av Johan Gustaf Sandberg

Biografi
Jöns Jakob Berzelius föddes i en lärarfamilj i Väversunda kyrkby i Östergötland 20 augusti 1779 som son till skolprästen Samuel Berzelius (36) och Dorotea Sjösten (32). Vid åtta års ålder var han redan föräldralös och togs först omhand av en styvfar och senare en morbror.

Berzelius blev tidigt intresserad av att samla växter, insekter och fåglar vilket gjorde att han skolkade ibland från lektionerna i kyrkohistoria och hebreiska. Han skall vid ett tillfälle också ha varit vårdslös med ett gevär, och hotades på grund av det med att pryglas offentligt och med avstängning från skolan, men en biskop vid namn Lindblom räddade honom eftersom han tyckte 'gossen ingalunda saknade begåvning'.

Studier
I Uppsala började han 1796 att läsa medicin, kemi och fysik och somrarna 1800 och 1801 var han läkare vid Medevi brunn. När han jobbade där gjorde han samtidigt undersökningar av den galvaniska strömmens inverkan på dem som led av bensår och förlamningar med mera. Denna undersökning blev senare (1802) material till hans medicinska doktorsavhandling skriven på latin - 'Galvanismen - de electricitatis galvanicæ cel. Volta excitæ in corpora organica effectu'. Han blev 1802 en oavlönad adjunkt vid Stockholms Kirurgiska skola (senare Karolinska institutet).

Experiment
I Stockholm bodde Berzelius på Ladugårdslandet vid brukspatronen och mineralogen Wilhelm Hisinger som också finansierade hans experiment. Där gjorde han den banbrytande upptäckten av den galvaniska strömmens effekt på metallsalter och upptäckte även det sällsynt förekommande grundämnet cerium. Han upptäckte också senare även thorium och selen.

Fattigläkare på Norrmalm
Tjugofem år gammal (1804) blev han medicindoktor. Han gick ändå miste om en professur i medicin och farmaci och därför fick han arbeta som fattigläkare på Norrmalm. Det var fattiga tider för honom, han hade nästan inte råd att äta sig mätt men efter att den som fått professorsämbetet avlidit (1807) fick han tjänsten och ekonomin blev bättre. Året därpå blev han också invald som Ledamot av Vetenskapsakademien.

Gav ut skrifter
Sina laboratoriumresultat gav han ut i skrifterna 'Föreläsningar i djurkemien' som publicerades i två band åren 1806-1808 och i hans berömda 'Lärobok i kemien' som kom ut i sex band åren 1808-1830.

Svenska läkarsällskapet
På Riddarholmen inrättade han ett eget laboratorium och tillsammans med sju andra läkare stiftade han Svenska läkarsällskapet. Hans stora insats i livet var nog ändå att ersätta det gamla och krångliga kemiska teckenspråket, med de lättare skrivna begynnelsebokstäverna i grundämnets latinska namn och dess atomantal. Denna standard godtogs snart överallt. Han kallas därför den nyare kemins fader och ibland för 'de kemiska tecknens skapare'.

Adlad
År 1818 gjorde han en rekreationsresa till Paris och vid kung Karl XIV Johans kröning blev han adlad och dessutom sekreterare i Vetenskapsakademien. Berzelius var dessutom ledamot av åttifyra utländska lärda sällskap.

Äktenskap
Berzelius jobbade långa dagar, från sju på morgonen till halv tio på kvällen, men han drog ner lite på de långa dagarna när han 56 år gammal (1835) gifte sig med statsrådsdottern Elisabeth Johanna Poppius. Samma år han gifte sig upphöjdes han i friherrligt stånd.

Berzelius (68) gick bort den 7 augusti 1848 två veckor före sin 69-årsdag och begravdes på Solna kyrkogård i Stockholm.

Kuriosa
Tio år efter hans död restes en staty av honom vid Nybroviken i Stockholm. Berzelius anses vara (efter Carl von Linné) den internationellt mest ryktbare svenske naturvetenskapsmannen.

År Titel/händelse (urval)
1793-1796 Genomgick Linköpings gymnasium
1796 Student i Uppsala
1798 Medicinsk filosofie kandidat
1800 Disputation
1801 Medicine kandidat (maj)
1801 Medicine licentiatexamen (dec)
1802 Disputation
1800 & 1801 Fattigläkare vid Medevi somrarna
1802 Vikarierande läkare vid Drottningholm sommaren
1802 Medicin och farmacie adjunkt utan lön vid kirurgiska skolan i Stockholm
1804 Ledamot av Patriotiska sällskapet
1805 Fattigläkare för östra delen av Norrmalm
1805 Fick assessors titel
1806 Lärare i kemi vid krigshögskolan å Karlberg
1807 Medicin och farmacie professor vid kirurgiska skolan i Stockholm
1808 Ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien (LVA)
1811-1819 Ledamot av direktionen för salpeteralstringsförsöken
1811 Fick av Vetenskapsakademien ett årligt personligt anslag av 200 riksdaler banko
1811 Ledamot av Krigsvetenskapsakademien (LKrVA)
1812 Ledamot av Lantbruksakademien (LLA)
1815 Riddare av Nordstjärneorden (RNO)
1815 Ledamot av Vetenskapsakademien (LVS)
1816-1817 Undervisade Oskar (senare Oskar I) i kemi
1817 Ledamot i myntkommittén
1818 Adlad
1818 Vetenskapsakademiens sekreterare
1820 Fick av brukssocieteten dess medalj i guld och en årlig livstidspension av 500 riksdaler banko
1820-1822 Undervisade Oskar (senare Oskar I) i kemi
1821 Kommendör (Vasaorden) (KVO)
1825-1828 Ledamot i kommittéerna angående rikets allmänna undervisningsverk
1829 Hedersledamot av Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien (HedLHA)
1829 Kommendör med Stora Korset (Vasaorden) (KmstkVO)
1832 Tilldelades genom Kungligt brev en pension av 600 riksdaler banko
1834-1838 Ledamot i kommittén angående rikets mått, mål och vikt
1835 Friherre
1837 En av de 18 i Svenska akademien
1838 erhöll Svenska akademiens stora guldmedalj
1838 Ledamot av Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia (LSkS)
1841 Tillerkändes av 1840-1841 års riksdag en årlig pension av 2 000 riksdaler banko

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2004-11-05 | Uppdaterad 2021-01-03
Samtida händelser 1779 - 1848
1784 Kolonin Saint Barthélemy grundas
1788 Anjalaförbundet
1788-1790 Gustav III ryska krig
1789-1799 Franska revolutionen pågår
1792 Gustav III blir skjuten och dör
1794 Kaffe förbjuds i Sverige igen
1796 Smittkopporsvaccin uppfinns
1796 Kaffeförbudet från 1794 hävs
1799 Kaffeförbud i Sverige återigen
1801 Tiggeri straffas med ris & spinnhus
1802 Kaffeförbudet från 1799 hävs
1803-1815 Första Napoleonkriget
1806 Hela Uddevalla brinner ner
1808-1809 Finska kriget
1810-1812 Kriget mot Storbritannien
1811 Soldatutskrivningsuppror i Skåne
1813-1814 Andra Napoleonkriget
1814 Fred i Kiel
1817 Kaffeförbud införs för 5:e gången
1818 Karl XIII dör
1818 Karl XIV Johan blir kung
1822 358 hus i Norrköping brinner ner
1822 Kaffeförbudet från 1817 hävs
1824 Stockholms dagblad grundas
1827 Brand förstör största delen av Åbo
1830 Hierta grundar Aftonbladet
1831 Första hästkapplöpningen i Sverige
1832 Dödsstraffet hängning avskaffas
1834 Första mekaniska bomullsväveriet
1834 Koleran dödar 12 500 i Göteborg
1836 Triumfbågen i Paris färdigbyggd
1838 Demonstrationer mot judar (Sthlm)
1841 Spö- och risstraff isf böter avskaffas
1841 Stockstraffet avskaffas
1842 Obligatorisk skolgång införs
1844 Karl XIV Johan dör
1844 Oscar I blir ny kung
1844 Säkerhetständstickan uppfinns
1845 Förbudet mot kusingifte upphävs
1846 Skråväsendet avskaffas

Källor
dela sidan
Böcker:
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
• Berömda svenskar från tolv sekler (Sahlberg)

Hemsidor:
» riksarkivet.se
» adelsvapen.com
» runeberg.org
» stora bilden

Mer historia

swishikon Stöd historiesajten! swishikon