Johan Liljencrantz
| Levde: | 1730-1815 (84 år) |
| Titel: | Gustav III:s finansminister, ämbetsman och greve |
| | Grevliga ätten Liljencrantz. Adlad 1768. Friherrlig 1777. Grevlig 1812 |
| Far: | Anders Westerman (1672-1739) |
| Mor: | Maria Kristina Gyllenkrook (1691-1758) |
Biografi
Johan Liljencrantz föddes med namnet Johan Westerman i Gävle den 20 augusti 1730 som son till kyrkoherden Anders Westerman (58) och Maria Kristina Gyllenkrook (39).
Studier
Efter studierna i Uppsala började Johan som auskultant i kommerskollegium där han 1756 blev notarie.
Många ämbeten
Han gjorde en utomlandsresa för att lära sig mer om handel-, manufaktur- och finansvetenskaperna. För sin skicklighet blev han belönad med en rad titlar, bland annat kommersrådstitel (1767) och året därpå blev han upphöjd i adligt stånd med namnet Liljencrantz. 1773 blev han statssekreterare för handel- och finansärenden, 1777 blev han friherre, 1778 fick han presidentsplatsen i statskontoret, 1786 blev han riksråd, 1812 upphöjdes han till greve med mera. Han var även med som ledamot i Vetenskapsakademien.
(1743-1801)
Äktenskap 1 & barn
1766 gifte Johan (36) sig med Ottiliana Vilhelmina Transchiöld (25) och de fick barnen:
1) Johan Vilhelm (1768-1816)
2) Axel Ludvig (1769-1861)
3) Gustaf Adolf (1772-1832)
4) Carolina Aurora (1773-1778) († 5 år)
5) Maria Charlotta (1775-1826)
6) Carl Otto (1776-1818)
7) Fredrik August (1778-1843)
Äktenskap 2
Ottiliana gick bort 1788 och året därpå gifte Johan (58) sig med friherrinnan Eleonora Stjernstedt (46). De fick inga barn.
Myntrealisation
Liljencrantz genomförde en myntrealisation för att minska myntfloran. Innan detta räknade man i dukater, riksdaler specie, daler kopparmynt, riksdaler hamburger banco, daler silvermynt, daler carolin och daler courant. Alla dessa olika enheter ersattes av riksdalern, som var indelad i 48 skillingar. Det tog emellertid lång tid innan detta slog igenom hos folket.
Gustav III hade ett stort förtroende och litade helt och hållet på Liljencrantz i finansangelägenheterna.
Kronobränneri
Såsom kungens finansman föreslog Liljencrantz 1774 att man skulle förbjuda att folk fick bränna brännvin hemma och istället öppna kronobrännerier. På så sätt skulle kronan få in en massa pengar. Kungen gick med på förslaget och allt som hade med sprit förbjöds, man fick inte importera sprit, inte ens reparera sina gamla brännvinspannor. Ett sextiotal kronobrännerier uppfördes runt om i landet och från och med nu var det förbjudet enligt lag att bränna hemma.
Liljencrantz skapade även bestämmelserna om fri spannmålshandel (1775 och 1780) och la därmed grunden till det svenska jordbrukets senare utveckling. Femtiosex år gammal (1786) tog han avsked från statssekreterarämbetet eftersom han inte var helt enig med kungen, dessutom lyckades han inte få kungen att sluta slösa pengar.
Ledamot
Sedan år 1767 var Liljencrantz ledamot i Vetenskapsakademien och även Lantbruksakademien och flera olika ekonomiska- och patriotiska sällskap. Med åren blev Liljencrantz en förmögen man och 1778 köpte han Sturehov slott som ligger i norra Botkyrka vid Mälaren. Han anlitade arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz för att rita och uppföra en ny huvudbyggnad. Han var också ägare till Norsborg.
Liljencrantz (84) gick bort den 22 januari 1815 och begravdes på Botkyrka kyrkas kyrkogård, Södermanland.
| År | Titel/händelse (urval) |
| 1748 | Student i Uppsala |
| 1750 | Extra ordinarie kanslist i kommerskollegium |
| 1753 | Vice notarie i kommerskollegium |
| 1756 | Ordförande notarie i kommerskollegium |
| 1756 | Notarie i sekreta handels- och manufakturdeputationen vid riksdagen |
| Utrikes resor | |
| 1760 | Notarie igen i sekreta handels- och manufakturdeputationen vid riksdagen |
| 1761 | Handelsintendent |
| 1767 | Ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien (LVA) |
| 1768 | Adlad |
| 1770 | Tjänstgörande kommerseråd |
| 1773 | Statssekreterare vid handels- och finansexpeditionen |
| 1775 | Riddare av Nordstjärneorden (RNO) |
| 1777 | Friherre |
| 1778 | Förordnad president i kommerskollegium |
| 1778 | Kommendör av Nordstjärneorden (KNO) |
| 1783 | Förordnad president i generalassistentkontoret |
| 1786 | Riksråd |
| 1787 | Vice kansler vid Kungliga majestäts orden (KMO) |
| 1789 | President i kommerskollegium |
| 1812 | Greve |
Stöd historiesajten!
1734 Bouppteckningar blir lag i Sverige
1739 Vetenskapsakademien grundas
1740 Bellman föds i Stockholm
1741-1743 Hattarnas ryska krig
1743 Stora daldansen utspelar sig
1749 Modern befolkningsstatistik införs
1751 Fredrik I dör, Adolf Fredrik blir kung
1752 Serafimerlasarettet invigs (Sthlm)
1753 Den gregorianska kalendern införs
1755 Cajsa Wargs kokbok kommer ut
1757 Storskifte införs i Sverige
1757 Kaffeförbud införs i landet
1757-1763 Pommerska kriget pågår
1760 Sverige har 1 925 000 invånare
1765 Mösspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invånare
1769 Kaffeförbudet från 1757 hävs
1771 Adolf Fredrik dör
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsförordning skrivs
1779 Sverige förbjuder häxjakt
1784 Kolonin Saint Barthélemy grundas
1788 Anjalaförbundet
1788-1790 Gustav III ryska krig
1789-1799 Franska revolutionen pågår
1792 Gustav III blir skjuten och dör
1794 Kaffe förbjuds i Sverige igen
1796 Smittkopporsvaccin uppfinns
1796 Kaffeförbudet från 1794 hävs
1799 Kaffeförbud i Sverige återigen
1801 Tiggeri straffas med ris & spinnhus
1802 Kaffeförbudet från 1799 hävs
1803-1815 Första Napoleonkriget
1806 Hela Uddevalla brinner ner
1808-1809 Finska kriget
1810-1812 Kriget mot Storbritannien
1811 Soldatutskrivningsuppror i Skåne
1813-1814 Andra Napoleonkriget
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
Hemsida:
» adelsvapen.com
» geni.com
Stöd historiesajten!