Johan Anders Jägerhorn

Biografi
Johan (Jan) Anders Jägerhorn af Spurila föddes den 8 april 1757 i Helsinge i Nylands län i Finland (som då tillhörde Sverige) som son till överstelöjtnanten Fredrik Anders Jägerhorn (34) och Ulrika Sofia Brunow (23).

Kornett
Jägerhorn blev tio år gammal volontär vid Nylands och Tavastehus läns dragonregemente (mars 1767) och fjorton år gammal korpral där (maj 1771). När Gustav III genomförde sin statskupp 1772 var Jägerhorn endast femton år men ingick ändå i de trupper som Johan Magnus Sprengtporten drog samman i Helsingfors. Som kornett vid Karelska dragonregementet (1775) fick han under befäl av Sprengtporten en för tiden modern militär utbildning.

Studier
Våren 1779 följde Jägerhorn med Sprengtporten till Preussen för att i Fredrik II:s armé lära sig utländsk krigskonst. Detta rann dock ut i sanden men han studerade en tid i militärakademien i Berlin vilket bekostades av Gustav III. I juni 1779 var han tillbaka i Stockholm igen där han fortsatte med sina militära studier och där han stiftade värdefulla bekantskaper. Han anställdes därefter på nytt vid rekognosceringsverket i Finland dit han kom 1781.

Anjalaförbundet
I Finland gick han ganska snart med i Sprengtportens planer att grundlägga Finlands självständighet under ryskt beskydd. Vid krigsutbrottet 1788 var Jägerhorn kapten vid Nylands dragoner, major i armén samt överadjutant. Sedan angreppet mot Fredrikshamn misslyckats kastade Jägerhorn fram en plan för officerarna i Anjala. Planen gick ut på att inleda fredsförhandlingar med ryska kejsarinnan Katarina II. De sammansvurna officerarna, som kallades för Anjalamännen skrev ihop en skrivelse till Katarina, där de erbjöd henne och Ryssland fred, under förutsättning att svenska rikets gräns skulle förbli densamma som före sista fredsslutet.
Sex officerare skrev under brevet, som kallas för Liikalanoten, och Jägerhorn sändes iväg med brevet till S:t Petersburg. Jägerhorn nöjde sig inte bara med att be kejsarinnan om hjälp med att avsluta kriget utan han kom även med önskan om ett självständigt Finland. Det sista kunde hon tänkas gå med på men inte att Ryssland skulle avstå från sina erövringar från Hattarnas ryska krig 1741-1743. Som ett bevis för sin välvilja fick Jägerhorn 500 dukater men i övrigt endast obestämda löften vilket gjorde Anjalamännen missnöjda och flera av dem tog därför avstånd från det hela.

I en försvarsskrift till kungen låtsades Jägerhorn inte veta något om alla konspirationer. Samtidigt fungerade han som Sprengtportens förbindelseman och hetsade ivrigt officerarna. Efter att han försök få med hertig Karl och Anckarsvärd i självständighetspartiet, utan att lyckas, var han till slut tvungen att fly över gränsen in till Ryssland för att undgå arrestering. Han levde därefter en tid i St Petersburg som en självutsedd företrädare för Finland, men blev snart undanträngd av Sprengtporten. I november 1789 dömdes han i sin frånvaro till döden för landsförräderi.

Bosatte sig i Holstein
Ännu i maj 1790 kom Jägerhorn med självständighetsplaner: Norge skulle förenas med Sverige mot att Finland blev oavhängigt. Av kejsarinnan Katarina fick han en pension på 100 rubler i månaden. Han lämnade dock Ryssland och 1792 befann han sig i Paris. För det svenska sändebudet där lade han 1793 (efter att Gustav III blivit skjuten och avlidit) fram ett förslag på allmän värnplikt i Sverige, en ny taktik för krig mot Ryssland och en nådeansökan. Den avvisades dock av hertig Karl, som då var förmyndare för Gustav IV Adolf. Följande år lyckades han få höjd pension och 5 000 rubler i extra ersättning. Han bosatte sig sedan i Reinbeck i Holstein där han levde med sin familj i fem lugna år.

I april 1797 fick han ett uppdrag av Frankrike att rekognoscera militären på Irland. I London gick han dock i förbindelse med irländska upprorsmän. I juli återvände han till Hamburg med en rapport om vad han fått kunskap om. Han fick dock inte franskt medborgarskap som troligen var hans önskan eftersom hans förbindelse med irländarna blev avslöjad.

Spärrades in på Towern
När han på nytt besökte England 1799 häktades han vid ankomsten och dömdes för förrädiska konspirationer och spärrades in på Towern. I mars 1801 blev han fri genom borgen och blev samtidigt landsförvisad. Han återvände till Hamburg där han arbetade som affärsman, godsägare och drev ett tivoli, utan större framgång. Han var en tid åter tillbaka i St Petersburg där han uppmanade kejsaren Alexander I att låta kröna honom till Finlands kung, vilket naturligtvis inte blev av. Han köpte ett säteri utanför Borgå men den blev 1817 tillfälligt beslagtagen och 1821 avslogs hans anhållan om konkurs. Han levde sina sista år helt utblottad i största misär i Borgå där han även drabbades av slag vilket gjorde honom oförmögen att tala.

Äktenskap & barn
I oktober 1783 gifte Jägerhorn (26) sig i Helsingfors med Ulrika Sofia Blomcreutz (29). De fick barnen:
1) Ulrika Sofia (1784-1787) († 3 år)
2) Johanna Gustava (1785-1785) († 1 dag)

Jägerhorn (67) gick bort den 6 mars 1825.

Stöd historiesajten!

1760 Sverige har 1 925 000 invånare
1765 Mösspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invånare
1769 Kaffeförbudet från 1757 hävs
1771 Adolf Fredrik dör
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsförordning skrivs
1779 Sverige förbjuder häxjakt
1784 Kolonin Saint Barthélemy grundas
1788 Anjalaförbundet
1788-1790 Gustav III ryska krig
1789-1799 Franska revolutionen pågår
1792 Gustav III blir skjuten och dör
1794 Kaffe förbjuds i Sverige igen
1796 Smittkopporsvaccin uppfinns
1796 Kaffeförbudet från 1794 hävs
1799 Kaffeförbud i Sverige återigen
1801 Tiggeri straffas med ris & spinnhus
1802 Kaffeförbudet från 1799 hävs
1803-1815 Första Napoleonkriget
1806 Hela Uddevalla brinner ner
1808-1809 Finska kriget
1810-1812 Kriget mot Storbritannien
1811 Soldatutskrivningsuppror i Skåne
1813-1814 Andra Napoleonkriget
1814 Fred i Kiel
1817 Kaffeförbud införs för 5:e gången
1818 Karl XIII dör
1818 Karl XIV Johan blir kung
1822 358 hus i Norrköping brinner ner
1822 Kaffeförbudet från 1817 hävs
1824 Stockholms dagblad grundas

Källor

Böcker:
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)

Hemsidor:
» riksarkivet.se
» adelsvapen.com

Mer historia

Adelsvapen Dödsår Efternamn Freder Förnamn Galleri Gamla ord Gravplatser Krig Mynt Regenter Uppfinningar Upptäckter Yrken Årtal Översikt 1400-talet 1500-talet 1600-talet 1700-talet 1800-talet

Stöd historiesajten!