Michaël Anckarsvärd

Biografi
Michaël Cosswa föddes den 9 mars 1742 på Högfors bruk i Karbennings socken i Västmanland som son till inspektorn Johan Cosswa (34) och Catharina Lindh (36). Efter att han blivit adlad 1772 bytte han namn till Anckarsvärd.

Sjöexpeditioner
Anckarsvärd gjorde sjötjänst på kofferdifartyg i Nordsjön, Spanska sjön och Medelhavet åren 1765-1767 och vintrarna 1768-1772 vistades han i Stockholm sysselsatt med garnisonstjänst och kartritning på lotskontoret, samt deltog om somrarna i sjöexpeditioner av olika slag i Östersjön och Finska viken. I samband med Gustav III:s statsvälvning sommaren 1772 gjorde Anckarsvärd flera expeditioner, bland annat sändes han till Borgå för att där hämta Jacob Magnus Sprengtportens dragoner och föra dem till Sveaborg där de skulle hjälpa till med kungens planerade revolt. Efter kungens statkupp, som för övrigt gick mycket bra, gick Anckarsvärds karriär snabbt uppåt:

Avrådde Gustav III
Anckarsvärd avrådde Gustav III flera gånger från att starta det ryska kriget (1788), för, som han sa: 'det torde medföra de allra olyckligaste följder'. Detta uttalande mottogs inte väl och när kungagunstlingen Gustaf Mauritz Armfelt märkte den dåliga stämningen bland Anckarsvärds officerare och meddelade detta till Gustav III, fick Anckarsvärd snart ett syrligt brev från kungen där han påminde honom om de "tungomål" han borde föra för sina trupper.

Kungen missnöjd
Att kungens missnöje var ganska stort förstod Anckarsvärd när kungen kom till Sveaborg den 2 juli 1788. Under sjöslaget vid Hogland den 17 juli 1788 var Anckarsvärd kvar i Sveaborg där man kunde höra kanonerna från slaget. Han gjorde klar sin flotta och begärde av hertig Fredrik, som för tillfället förde befälet, tillåtelse att gå till sjöss och hjälpa örlogsflottan vilket han emellertid inte fick. Hertigen ville ge tillåtelse till det men blev avrådd av Johan Christopher Toll och Salomon Mauritz von Rajalin. Senare fick Anckarsvärd dock befälet över hela arméns flotta när den skulle anfalla Fredrikshamn.

Anjalaförbundet
Efter återtåget från Fredrikshamn hölls det överläggningar vid Kymmene. Där uppmanade Anckarsvärd både enskilt och offentligt stillestånd och fred samt ständernas sammankallande, varpå han begärde att man omedelbart skulle utrymma fiendens område. Det senare avslog kungen men i övrigt gillade han, vad Anckarsvärd föreslog rörande stridskrafternas förläggning. Efter detta följde händelserna som kallas för Anjalaförbundet. Anckarsvärds ställning till Anjalaförbundet är inte riktigt utredd. Liikalanoten som skrevs till den ryska kejsarinnan den 8 augusti, säger han sig ha fördömt, och han skrev inte heller under Anjaladeklarationen (12 augusti). Ändå lät han hälsa undertecknarna, att han 'vore fulleligen övertygad, det deras avsikt är rikets frälsning'. Med andra ord höll han med Anjalamännen men skrev inte under.

Arresterad - frisläppt
Den 2 mars 1789 arresterades han för sin delaktighet i Anjalaförbundet och fördes tillsammans med sin fru till Stockholm där han sedan satt fängslad, först i Fredrikshov och sedan på Drottningholm. Han misstänktes för delaktighet i Anjalaförbundet och för att ha skrivit den skrift till hertig Karl som samtliga officerare undertecknat och där de anhöll om hertigens medverkan för att åstadkomma stillestånd och ständernas sammankallande. Av Armfelt fick han tillgång till bläck och penna och skrev en försvarsskrift till kungen där han bedyrade sin oskuld och sin trohet (8 april). En månad senare, och fortfarande fängslad på Drottningholm, satte han, på Armfelts uppmaning, upp en plan på en av kungens förestående fälttåg. Det lyckades han så bra med att kungen själv infann sig och efter ett timslångt samtal i enrum frigavs han. Samtidigt blev han utnämnd till generaladjutant. Han fick även ersättning för de ekonomiska förluster som han lidit genom "den hastiga resan till Stockholm". Efter frigivningen satte karriären fart på nytt.

Äktenskap & barn
I juni 1781 gifte sig Michaël (39) med Eva Carolina von Segebaden (22). De fick barnen:
1) Carl Henrik (1782-1865)
2) Johan August (1783-1874)
3) Maria Carolina (1786-1788)
4) Michaël Gustaf (1792-1878)
5) Otto Magnus (1793-1857)

Michaël tog avsked från landshövdingposten den 7 maj 1810 och femton dagar senare även från sina militära ämbeten.

Anckarsvärd (96) gick bort på Karlslunds gård i Längbro församling den 23 mars 1838 och gravsattes den 5 april i eget nytt gravkor i Breven i Asker församling.

Stöd historiesajten!

1751 Fredrik I dör, Adolf Fredrik blir kung
1752 Serafimerlasarettet invigs (Sthlm)
1753 Den gregorianska kalendern införs
1755 Cajsa Wargs kokbok kommer ut
1757 Storskifte införs i Sverige
1757 Kaffeförbud införs i landet
1757-1763 Pommerska kriget pågår
1760 Sverige har 1 925 000 invånare
1765 Mösspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invånare
1769 Kaffeförbudet från 1757 hävs
1771 Adolf Fredrik dör
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsförordning skrivs
1779 Sverige förbjuder häxjakt
1784 Kolonin Saint Barthélemy grundas
1788 Anjalaförbundet
1788-1790 Gustav III ryska krig
1789-1799 Franska revolutionen pågår
1792 Gustav III blir skjuten och dör
1794 Kaffe förbjuds i Sverige igen
1796 Smittkopporsvaccin uppfinns
1796 Kaffeförbudet från 1794 hävs
1799 Kaffeförbud i Sverige återigen
1801 Tiggeri straffas med ris & spinnhus
1802 Kaffeförbudet från 1799 hävs
1803-1815 Första Napoleonkriget
1806 Hela Uddevalla brinner ner
1808-1809 Finska kriget
1810-1812 Kriget mot Storbritannien
1811 Soldatutskrivningsuppror i Skåne
1813-1814 Andra Napoleonkriget
1814 Fred i Kiel
1817 Kaffeförbud införs för 5:e gången
1818 Karl XIII dör
1818 Karl XIV Johan blir kung
1822 358 hus i Norrköping brinner ner
1822 Kaffeförbudet från 1817 hävs
1824 Stockholms dagblad grundas
1827 Brand förstör största delen av Åbo
1830 Hierta grundar Aftonbladet
1831 Första hästkapplöpningen i Sverige
1832 Dödsstraffet hängning avskaffas
1834 Första mekaniska bomullsväveriet
1834 Koleran dödar 12 500 i Göteborg
1836 Triumfbågen i Paris färdigbyggd

Källor

Böcker:
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)

Hemsidor:
» riksarkivet.se
» adelsvapen.com

Mer historia

Adelsvapen Dödsår Efternamn Freder Förnamn Galleri Gamla ord Gravplatser Krig Mynt Regenter Uppfinningar Upptäckter Yrken Årtal Översikt 1400-talet 1500-talet 1600-talet 1700-talet 1800-talet

Stöd historiesajten!