Michaël Anckarsvärd

Levde:	1742-1838 (96 år)
Titel:	Greve, överste, landshövding, konspiratör - med i Anjalaförbundet
Adel/ätt:	Grevliga ätten Anckarsvärd. Adlad 1772. Frherrlig 1805. Grevlig 1809. Utdöd 1878
Far:	Johan Cosswa (1708-1783)
Mor:	Catharina Lindh (1706-1789)

Historia
Michaël Cosswa föddes den 9 mars 1742 på Högfors bruk i Karbennings socken i Västmanland som son till inspektorn Johan Cosswa (34) och Catharina Lindh (36). Efter att han blivit adlad 1772 bytte han namn till Anckarsvärd.

Anckarsvärd gjorde sjötjänst på kofferdifartyg i Nordsjön, Spanska sjön och Medelhavet åren 1765-1767 och vintrarna 1768-1772 vistades han i Stockholm sysselsatt med garnisonstjänst och kartritning på lotskontoret, samt deltog om somrarna i sjöexpeditioner av olika slag i Östersjön och Finska viken. I samband med Gustav III:s statsvälvning sommaren 1772 gjorde Anckarsvärd flera expeditioner, bland annat sändes han till Borgå för att där hämta Jacob Magnus Sprengtportens dragoner och föra dem till Sveaborg där de skulle hjälpa till med kungens planerade revolt. Efter kungens statkupp, som för övrigt gick mycket bra, gick Anckarsvärds karriär snabbt uppåt:

År	Titel/händelse
1772	Löjtnant i armén 13/9
1772	Adlad 13/9
1773	Löjtnant vid flottan 22/4
1774	Varvskapten 2/5
1775	Major 30/6
1777	Överstelöjtnant 19/2
1784	Överste 16/8

Anckarsvärd avrådde Gustav III flera gånger från att starta det ryska kriget (1788), för, som han sa: 'det torde medföra de allra olyckligaste följder'. Detta uttalande mottogs inte väl och när kungagunstlingen Gustaf Mauritz Armfelt märkte den dåliga stämningen bland Anckarsvärds officerare och meddelade detta till Gustav III, fick Anckarsvärd snart ett syrligt brev från kungen där han påminde honom om de "tungomål" han borde föra för sina trupper.

Att kungens missnöje var ganska stort förstod Anckarsvärd när kungen kom till Sveaborg den 2 juli 1788. Under sjöslaget vid Hogland den 17 juli 1788 var Anckarsvärd kvar i Sveaborg, där man kunde höra kanonerna från slaget. Han gjorde klar sin flotta och begärde, av hertig Fredrik som för tillfället förde befälet, tillåtelse att gå till sjöss och hjälpa örlogsflottan, vilket han emellertid inte fick. Hertigen ville ge tillåtelse till det men blev avrådd av Johan Christopher Toll och Salomon Mauritz von Rajalin. Senare fick Anckarsvärd dock befälet över hela arméns flotta när den skulle anfalla Fredrikshamn.
Efter återtåget från Fredrikshamn hölls det överläggningar vid Kymmene. Där uppmanade Anckarsvärd både enskilt och offentligt stillestånd och fred samt ständernas sammankallande, varpå han begärde att man omedelbart skulle utrymma fiendens område. Det senare avslog kungen men i övrigt gillade han, vad Anckarsvärd föreslog rörande stridskrafternas förläggning. Efter detta följde händelserna som kallas för Anjalaförbundet. Anckarsvärds ställning till Anjalaförbundet är inte riktigt utredd. Liikalanoten som skrevs till den ryska kejsarinnan den 8 augusti, säger han sig ha fördömt, och han skrev inte heller under Anjaladeklarationen (12 augusti). Ändå lät han hälsa undertecknarna, att han 'vore fulleligen övertygad, det deras avsikt är rikets frälsning'. Med andra ord höll han med Anjalamännen men skrev inte under.

Den 2 mars 1789 arresterades han för sin delaktighet i Anjalaförbundet och fördes, tillsammans med sin fru, till Stockholm där han sedan satt fängslad, först i Fredrikshov och sedan på Drottningholm. Han misstänktes för delaktighet i Anjalaförbundet och för att ha skrivit den skrift till hertig Karl, som samtliga officerare skrev under och där de anhöll om hertigens medverkan för att åstadkomma stillestånd och ständernas sammankallande. Av Armfelt fick han tillgång till bläck och penna och skrev en försvarsskrift till kungen där han bedyrade sin oskuld och sin trohet (8 april). En månad senare, och fortfarande fängslad på Drottningholm, satte han, på Armfelts uppmaning, upp en plan på en av kungens förestående fälttåg. Det lyckades han så bra med att kungen själv infann sig och efter ett timslångt samtal i enrum frigavs han. Samtidigt blev han utnämnd till generaladjutant. Han fick även ersättning för de ekonomiska förluster som han lidit genom "den hastiga resan till Stockholm". Efter frigivningen satte karriären fart på nytt:

År	Titel/händelse
1789	Generaladjutant, maj
1790	Landshövding över Kalmar och Öland, okt
1793	Överkommendant på Kalmar fästning, okt
1795	Generalmajor 4/2
1805	Friherre 1/3
1809	Lantmarskalk 3/5
1809	Generallöjtnant 6/6
1809	Greve 6/6

I juni 1781 gifte sig Michaël (39) med Eva Carolina von Segebaden (22). De fick barnen:
1) Carl Henrik (1782-1865)
2) Johan August (1783-1874)
3) Maria Carolina (1786-1788)
4) Michaël Gustaf (1792-1878)
5) Otto Magnus (1793-1857)

Michaël tog avsked från landshövdingposten den 7 maj 1810 och femton dagar senare även från sina militära ämbeten. Anckarsvärd dog på Karlslunds gård i Längbro förs (T) den 23 mars 1838, fjorton dagar efter sin 96-årsdag, och gravsattes den 5 april i eget nytt gravkor i Breven i Asker förs (T).

Samtida händelser 1742 - 1838

1751 Kung Fredrik I dör. Adolf Fredrik blir kung.
1752 Serafimerlasarettet invigs i Stockholm.
1753 Den gregorianska kalendern införs.
1755 Cajsa Wargs kokbok kommer ut.
1757 Storskifte införs i Sverige.
1757 Kaffeförbud införs i landet.
1757-1762 Pommerska kriget.
1760 Sverige har 1 miljon 925 tusen invånare.
1765 Mösspartiet tar makten i Sverige.
1767 Sverige har 2 009 696 invånare.
1769 Kaffeförbudet från 1757 hävs.
1771 Adolf Fredrik dör. Gustav III blir kung.
1772 Gustav III:s statskupp.
1774 Ny tryckfrihetsförordning skrivs.
1779 Sverige förbjuder häxjakt.
1782 Förbudet mot judisk invandring hävs.
1784 Kolonin Saint Barthélemy grundas.
1788 Anjalaförbundet.
1788-1790 Gustav III ryska krig.
1789-1799 Franska revolutionen pågår.
1792 Gustav III blir skjuten och dör.
1794 Kaffe förbjuds i Sverige igen.
1796 Smittkopporsvaccin uppfinns av E. Jenner.
1796 Kaffeförbudet från 1794 hävs.
1799 Kaffeförbud i Sverige återigen.
1801 Tiggeri straffas med spö, ris & spinnhus.
1802 Kaffeförbudet från 1799 hävs.
1803-1815 Första Napoleonkriget.
1806 Hela Uddevalla brinner ner.
1808-1809 Finska kriget.
1810-1812 Kriget mot Storbritannien.
1811 Uppror mot soldatutskrivningar i Skåne.
1813-1814 Andra Napoleonkriget.
1814 Fred i Kiel.
1817 Kaffeförbud införs igen (för 5:e gången)
1818 Karl XIII dör och Karl XIV Johan blir kung.
1822 358 hus i Norrköping brinner ner.
1822 Kaffeförbudet från 1817 hävs.
1824 Stockholms dagblad grundas.
1827 Brand förstör största delen av Åbo.
1830 Lars Johan Hierta grundar Aftonbladet.
1831 Första hästkapplöpningen i Sverige.
1832 Dödsstraff genom hängning avskaffas.
1834 Första mekaniska bomullsväveriet etableras.
1834 Koleran dödar 12 500 i Göteborg.
1836 Triumfbågen i Paris färdigbyggd.

Källor

Böcker:
Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)

Hemsidor:
» riksarkivet.se
» adelsvapen.com
- Målning av Carl Fredric von Breda 1810

Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2006-01-23 | Uppdaterad 2019-03-09