Elisabeth Olin
| Levde: | 1740-1828 (87 år) |
| Titel: | Hovsångerska och primadonna Sveriges första kvinnliga medlem i Kungliga Musikaliska Akademien |
| Far: | Peter Lillström |
| Mor: | Elisabeth Söderman |
Biografi
Elisabeth Olin (född Lillström) föddes i början av december 1740 (hon döptes den 8 december) i Stockholm som dotter till organisten och kungliga hovmusicus Peter Lillström och skådespelerskan Elisabeth Söderman.
Med en skådespelande mor och en musikalisk far var det kanske inte så konstigt att även Elisabeth valde denna bana. Hon fick sångundervisning av sin far och av hovkapellmästaren Ferdinand Zellbell d.y. och troligen sin sceniska utbildning av sin mor. Någon större undervisning i sång gick nog inte att få vid den här tiden i Stockholm. Hennes mor var anställd vid 'Kungliga svenska skådeplatsen' där Elisabeth vid sju års ålder gjorde debut. Dock utövade hon sin sångkonst länge vid privata framträdanden, hon skall också ha framträtt i konserter vid hovet och hon tycks allmänt ha gjort sig känd och uppskattad för sin vackra sång, sin musikaliska inlevelse och sin skönhet.
Äktenskap & barn
Den 7 februari 1760 gifte Elisabeth (19) sig i Stockholm med assessorn Gabriel Olin (32). De fick 1761 en dotter som också fick namnet Elisabeth.
Utvald av Gustav III
Efter vad man vet fick Elisabeth inte någon musikdramatisk uppgift förrän vid 33 års ålder men då skedde också debuten i ett synnerligen anmärkningsvärt sammanhang, hon blev av Gustav III själv utvald att gestalta den kvinnliga huvudrollen i 'Thetis och Pelée'. Det var det första verket som uppfördes på Bollhuset och med den anses den svenskan operan ha blivit invigd (18 januari 1773).
Verket var delvis författat av kungen själv tillsammans med Johan Wellander och tonsatt av italienaren Francesco Antonio Uttini som var bosatt i Stockholm. Gustav III lär emellertid ha haft vissa svårigheter att övertala Elisabeth att spela rollen, eller kanske det snarare var hennes man, eftersom det inte ansågs vara hedersamt att en gift kvinna var skådespelerska eller operasångerska. Teatrar och deras skådespelare hade inget gott rykte för 'goda seder'. För att ge värdighet åt den nya operascenen och dess anställda beslöt Gustav III att den skulle benämnas 'Kungliga musikaliska akademien' för befordrande av deklamation (diktuppläsning) och musik.
Bollhusteatern
Efter debuten 1773 gestaltade Elisabeth åren 1773-1784 en rad roller av vilka flera blev stora framgångar för Bollhusteatern. Ända in i sena ålderdomen skall Elisabeth ha haft kvar både sin skönhet och sin vackra stämma. När den italienska sopranen Angelica Catalani sjöng i Stockolm 1827 och besökte den då 87-åriga Elisabeth lär denna ha sjungit en aria utan att darra på rösten. Elisbath var mycket populär och Gustav III visade sin stora uppskattning genom att låta henne behålla sin lön oavkortat när hon gick i pension (livstidspension 1778) och utöver detta hade hon rätt till fri loge på Operan och en rad andra förmåner såsom egen vagn till och från Bollhuset och operahuset, skor, strumpor, handskar och blommor. Till förmånerna får kanske också räknas att både hennes syster och hennes tolvåriga dotter Elisabeth fick anställning vid Operan.
Hovsångerska
1783 blev hon första hovsångerska och i februari 1788 blev hon ledamot av Musikaliska akademiens utskott.
Förhållande
Förhållandet mellan Elisabeth och dottern som vuxen sägs inte ha varit det bästa. Enligt rykten skulle Elisabeth ha haft ett förhållande med teaterns sångare Carl Stenborg. Han skall tillslut ha vänt sina känslor från Elisabeth till hennes dotter - som besvarade hans känslor. Elisabeth skall ha blivit otroligt svartsjuk och en ättling skall flera år senare ha pratat om Elisabeth och hennes oförsonlighet emot sin dotter och historien skall ha lett till mycket oenighet inom den Olinska släkten. Dottern gifte sig med Stenborg 1793 och inte förrän efter många år kunde Elisabeth förmå sig att acceptera deras giftermål.
Elisabeth (87) gick bort i Stockholm den 26 mars 1828.
Stöd historiesajten!
1751 Fredrik I dör, Adolf Fredrik blir kung
1752 Serafimerlasarettet invigs (Sthlm)
1753 Den gregorianska kalendern införs
1755 Cajsa Wargs kokbok kommer ut
1757 Storskifte införs i Sverige
1757 Kaffeförbud införs i landet
1757-1763 Pommerska kriget pågår
1760 Sverige har 1 925 000 invånare
1765 Mösspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invånare
1769 Kaffeförbudet från 1757 hävs
1771 Adolf Fredrik dör
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsförordning skrivs
1779 Sverige förbjuder häxjakt
1784 Kolonin Saint Barthélemy grundas
1788 Anjalaförbundet
1788-1790 Gustav III ryska krig
1789-1799 Franska revolutionen pågår
1792 Gustav III blir skjuten och dör
1794 Kaffe förbjuds i Sverige igen
1796 Smittkopporsvaccin uppfinns
1796 Kaffeförbudet från 1794 hävs
1799 Kaffeförbud i Sverige återigen
1801 Tiggeri straffas med ris & spinnhus
1802 Kaffeförbudet från 1799 hävs
1803-1815 Första Napoleonkriget
1806 Hela Uddevalla brinner ner
1808-1809 Finska kriget
1810-1812 Kriget mot Storbritannien
1811 Soldatutskrivningsuppror i Skåne
1813-1814 Andra Napoleonkriget
1814 Fred i Kiel
1817 Kaffeförbud införs för 5:e gången
1818 Karl XIII dör
1818 Karl XIV Johan blir kung
1822 358 hus i Norrköping brinner ner
1822 Kaffeförbudet från 1817 hävs
1824 Stockholms dagblad grundas
1827 Brand förstör största delen av Åbo
• Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL) cd-skiva
• Berömda svenskar
• Nationalencyklopedin
Hemsida:
» riksarkivet.se
Stöd historiesajten!