Pehr Hilleström

Levde: 1732-1816 (83 år)
Titel: Konstnär, målare, professor, direktör
Epok/stil: Gustaviansk
Far: Pehr Hilleström (1694-)
Mor: Hedvig Charlotta Gréen (ca 1707-1758)

Pehr Hilleström - självporträtt

Biografi
Pehr Hilleström föddes troligen den 18 november 1732 i Väddö, Stockholm som son till kaptenen Pehr Hilleström och Hedvig Charlotta Gréen.

Hilleström växte upp under fattiga omständigheter på Väddö prästgård vid sin farbror som var kyrkoherde där. Hans far råkade redan 1719 i rysk fångenskap men hade 1723 lyckats återvända till Sverige och tog då sin tillflykt vid brodern på Väddö.

1743 flyttade familjen Hilleström till Stockholm, där Pehr, 10 år gammal, sattes i lära hos tapet- och landskapsmålaren Johan Philip Korn samt mellan åren 1744-1747 även hos solfjädermålaren Christian Fehmer. Utöver detta fick han även undervisning vid kungliga ritareakademien där Guillaume Taraval och Johan Eric[sson] Rehn var läromästare.

Efter inrådan från Carl Hårleman sattes Hilleström 1745 i lära hos hautelissevävaren Jean Louis Duru. Tanken var att Hilleström skulle utbildas till Durus medhjälpare för den textila utsmyckningen av Stockholms slott. 1749 visade Hilleström upp ett första läroprov som visades upp för deputationen som gillade det så mycket så att han fick en belöning på 180 daler kopparmynt. Efter att Duru avlidit 1753 fick Hilleström ta över den tronhimmel som Duru påbörjat och fortsatte sedan med det stora arbetet med stolstyg och ett vävt porträtt av Hårleman. Lönen var blygsam och först 1756 fick han lite bättre betalt.

Någon gång på försommaren 1757 anlände han till Paris för att där mer ingående studera vävarkonsten vid La Savonnerie och Les Gobelins. Samtidigt passade han på att lära sig måla. Väl hemma i Stockholm igen (hösten 1758) fortsatte han att tillverka mattor och vävnader till slottet.

Äktenskap
1759 gifte han sig, 27 år gammal, med 22-åriga Ulrica Lode och bosatte sig i en liten våning på Pelikangränd 5 där en väveriverkstad fanns. De fick tre barn, Karl Peter 1760, Charlotta Ulrika 1770 och Johan Gustav 1771.

När Gustav III 1773 nyorganiserade konstakademien (Kungliga målare- och bildhuggareakademien) blev Hilleström i sin egenskap av hautelissevävare ledamot, dock var han redan då också verksam som målare. Av kungen fick han i uppdrag att föreviga karuseller och de teaterföreställningar som gavs på Operan och lustslotten. Tre år senare (1776) upptogs han som Kunglig hovmålare i Stockholms stads kalender.

Mest känd är han kanske ändå för sina många skildringar av det borgerliga och aristokratiska livet i Gustav III:s Sverige. På dessa målningar kan man få se spågummor, läsande damer, tidens mode och heminredning, köksscener, hushållsbestyr, gårdfarihandlare, kortspelande sällskap med mera. Målningarna ger en fin insyn i hur det var på 1770-talet.

En annan specialitet han sysselsatte sig med var att måla av glasbruk, skeppsvarv, smedjor och gruvor, bland annat från Falu koppargruva som blev mycket populära vilket visade sig den 6 november 1781 då tidningen "Dagligt Allehanda" berömde hans gruv- och smedjebilder. Han målade ett trettiotal porträtt, de bästa av sig själv och familjens medlemmar. Utöver allt detta skildrade han även bondeliv och folkdräkter, där bondmålningarna anses ha stort kulturhistoriskt värde.

Hilleström var professor vid Konstakademien från 1794 och dess direktör från 1810. På äldre dar började han även måla historiemålningar, fast dessa anses inte vara lika uppskattade som hans övriga alster. 1810 upprättade han en förteckning över sina verk där han uppgav att han målat 1 065 målningar.

Hilleström (83) gick bort i Stockholm den 13 augusti 1816, 83 år gammal.

swishikon Stöd historiesajten! swishikon

Inlagd 2007-04-15 | Uppdaterad 2020-09-05
Samtida händelser 1732 - 1816
1739 Vetenskapsakademien grundas
1740 Bellman föds i Stockholm
1741-1743 Hattarnas ryska krig
1743 Stora daldansen utspelar sig
1749 Modern befolkningsstatistik införs
1751 Fredrik I dör, Adolf Fredrik blir kung
1752 Serafimerlasarettet invigs (Sthlm)
1753 Den gregorianska kalendern införs
1755 Cajsa Wargs kokbok kommer ut
1757 Storskifte införs i Sverige
1757 Kaffeförbud införs i landet
1757-1763 Pommerska kriget pågår
1760 Sverige har 1 925 000 invånare
1765 Mösspartiet tar makten i Sverige
1767 Sverige har 2 009 696 invånare
1769 Kaffeförbudet från 1757 hävs
1771 Adolf Fredrik dör
1771 Gustav III blir kung
1772 Gustav III:s statskupp
1774 Ny tryckfrihetsförordning skrivs
1779 Sverige förbjuder häxjakt
1784 Kolonin Saint Barthélemy grundas
1788 Anjalaförbundet
1788-1790 Gustav III ryska krig
1789-1799 Franska revolutionen pågår
1792 Gustav III blir skjuten och dör
1794 Kaffe förbjuds i Sverige igen
1796 Smittkopporsvaccin uppfinns
1796 Kaffeförbudet från 1794 hävs
1799 Kaffeförbud i Sverige återigen
1801 Tiggeri straffas med ris & spinnhus
1802 Kaffeförbudet från 1799 hävs
1803-1815 Första Napoleonkriget
1806 Hela Uddevalla brinner ner
1808-1809 Finska kriget
1810-1812 Kriget mot Storbritannien
1811 Soldatutskrivningsuppror i Skåne
1813-1814 Andra Napoleonkriget
1814 Fred i Kiel

Källor
dela sidan
Böcker:
• Svenskt biografiskt lekixon (SBL) band 19 (cd-skiva)
• Norstedts Konstlexikon
• Berömda svenskar, tusen svenskar under tusen år (NE)
• Svenska konstnärer, biografisk handbok (Lorentzon)

Hemsidor:
» runeberg.org

Bilder:
Klicka på bilderna för att se källa

Mer historia


swishikon Stöd historiesajten! swishikon