Claes Rålamb
| Levde: | 1622-1698 (75 år) |
| Titel: | Riksråd, överståthållare och landshövding |
| | Friherrliga ätten Rålamb. Adlad 1674 |
| Far: | Bror Andersson Rålamb (1568-1647) |
| Mor: | Anna Tott (1581-1646) |
Biografi
Claes Brorsson Rålamb föddes i Stockholm den 8 maj 1622 som son till landshövdingen Bror Andersson (54) och Anna Tott (41).
Studier utomlands
Femton år gammal (1638) skrevs han in vid Uppsala universitet och mellan åren 1642-1644 gjorde han utrikesresor för att bygga på sin utbildning, samtidigt som han blev inskriven vid universitetet i Leiden. På hemresan fick han tillfälle att i Osnabrück tjänstgöra en tid vid den svenska ambassaden. Han fick också ett anbud att börja i Lennart Torstensons armé men tackade nej till detta. När han kom hem förhördes han av Axel Oxenstierna om hans iakttagelser i Osnabrück och vid armén. Förhöret ledde till att han utnämndes till att delta vid fredförhandlingen vid Brömsebro den 13 augusti 1645.
Under drottning Kristinas regering vistades han mest på landet där han sysselsatte sig med lantbruk och juridiska studier. Från 1647 började han delta i riksdagsförhandlingarna, och vid 1655 års riksdag hade han en framstående roll som ledamot av den adelskommitté som med rådet förhandlade om reduktionen och där han förde den lägre adelns talan mot högadeln. Han utnämndes 1655 till hov- och krigsråd och som detta följde han med Karl X Gustav till dennes polska krig samma år, samtidigt som han fick flera viktiga diplomatiska uppdrag, bland annat vid förhandlingar med polackerna. I september 1656 fick han order om att i hemlighet resa till sultanen i Turkiet för att försöka få honom att ingå ett förbund med Sverige. Uppdraget misslyckades dock, men resan och vistelsen i Turkiet beskrev han i skriften "Kort beskrifning om thet som wid then Constantinopolitaniske resan är föreluppit". Senare följde han kungen till Danmark och hjälpte till vid olika kansliärenden.
Stridigheter efter Karl X Gustavs död
Rålamb var närvarande när Karl X Gustav avled i Göteborg. Genast efter kungens död började stridigheter om hur riket skulle styras under Karl XI:s minderårighetstid. I sitt testamente hade kungen bestämt att förmyndarregeringen skulle bestå av änkedrottning Hedvig Eleonora och de fem högsta riksämbetsmännen, hans bror hertig Adolf Johan blev riksmarsk och Herman Fleming blev riksskattmästare. Alla dessa personer var anhängare av en stark kungamakt och detta väckte misstämning i riksrådet och hos adeln. Rålamb företrädda lågadeln och han hävdade att testamentet innehöll föreskrifter som stred mot Sveriges grundläggande lagar. Han tyckte att eftersom det var en privat akt var den ogiltig i den mån det berörde statsrättsliga ting. Högadeln slöt sig snart till denna tankegång. Rålamb fick inför riksråden utveckla sitt resonemang, vilket väckte stort gillande, bland annat hos Per Brahe. Frågan om förmyndarregeringens sammansättning sköts fram till hösten. På förslag av Per Brahe utnämndes Rålamb 1660 till landshövding i Uppland. På hösten 1660 avgjordes frågan om förmyndarstyrelsen på riksdagen i Stockholm. Testamentet förkastades och istället blev Gustaf Bonde skattmästare.
Riksråd 1664
År 1664 valdes Rålamb till riksråd och rikskammarråd. Som rikskammarråd byggde han upp en avsky mot riksdrotsen Magnus Gabriel De la Gardie och dennes, i hans tycke, lättsinniga politik. Fem år senare (1669) blev Rålamb medlem av en kommission som skulle försöka att driva igenom svensk lag och kyrkoordning i Skåne. Skåne hade då varit svenskt i elva år, men uppdraget blev inte så lyckat ändå. Femtiett år gammal (1673) utnämndes han till överståthållare och den befattningen skötte han så skickligt att han lovprisades av den fåordige Karl XI. Kanske det var därför som han året efter upphöjdes i friherrligt stånd. Före 1680 års riksdag skickades han till Tyskland på ett uppdrag, och när han kom hem igen på hösten 1681 hade Karl XI tagit makten och rådsmakten var krossad. Han måste därför, i likhet med de andra rådsherrarna, lämna in sin avskedsansökan.
Reduktionen
Genom reduktionen förlorade Claes sina egendomar och hans möbler såldes. Hans dyrbara bibliotek, det så kallade 'Rålambska biblioteket', togs i
beslag. När Karl XII blev kung 1697 ville många adliga personer på våldsam väg få till en förändring, men Rålamb avrådde från detta och tyckte att man på laglig väg skulle försöka åstadkomma en förändring.
Äktenskap 1 & barn
I maj 1648 gifte Claes (26) sig med Anna Stålarm (22) och de fick barnen:
1) Anna (1649-1691)
2) Åke (1651-1718)
3) Hans (1652-1712)
Anna dog i januari 1666, 39 år gammal.
Äktenskap 2 & barn
I aug 1666, sju månader efter Annas död, gifte Claes (44) sig med Beata Soop (26) och de fick sonen:
4) Bror (1668-1734)
Beata dog i maj 1672, 32 år gammal.
Äktenskap 3 & barn
I dec 1772, sju månader efter Beatas död, gifte Claes (50) sig med friherinnan Elisabet Gyllenstierna (20) och de fick barnen:
5) Gustaf (1675-1750)
6) Beata (1677-1716)
7) Kristina (1682-1710)
Claes (75) gick bort den 14 mars 1698 och begravdes i Katarina kyrka i Stockholm.
| År | Titel/händelse (urval) |
| 1638 | Inskriven vid Uppsala universitet |
| 1642 | Inskriven vid universitetet i Leiden |
| 1642-1644 | Företog utrikes resor |
| 1644-1678 | Deltog i riksdagarna |
| 1655-1660 | Krigs- och hovråd (på pommerska staten) |
| 1657-1658 | Envoyé extraordinaire till Höga porten |
| Landshövding i Uppsala län | |
| 1663 | Kurator vid Uppsala universitet |
| 1664-1682 | Riksråd |
| 1664-1673 | Rikskammarråd |
| 1668 | Ledamot av kommissionen över statsverket (febr-juni) |
| 1669-1670 | Ledamot av skånska kommissionen |
| 1672-1673 | Ledamot av kommissionen över Stockholms stads förvaltning |
| 1673-1678 | Överståthållare |
| 1674 | Friherre |
| 1675-1678 | Ledamot av deputationen för undersökning av kammarförvaltningen |
| 1678-1682 | President i Göta hovrätt |
| 1680-1682 | Lagman i Norra Finlands lagsaga |
| 1680-1681 | Ledamot av pommerska huvudkommissionen |
Stöd historiesajten!
1632 Gustav II Adolf stupar vid Lützen
1636 Svenska postverket grundas
1638 Nya Sverige grundas i Nordamerika
1643-1645 Torstenssons krig
1645 Freden i Brömsebro
1649 Svenska Afrikanska kompaniet bildas
1650 90 % av svenskarna bor på landet
1650 Påbud på kyrkobesök på söndagar
1655-1660 X Gustav:s polska krig
1656-1661 Karl X Gustav ryska krig
1657-1658 Karl X Gustavs 1a danska krig
1658-1660 Karl X Gustavs 2a danska krig
1660 Karl X Gustav dör i Göteborg
1661 1:a sedlarna (Stockholm Banco)
1664 Karlshamn får stadsrättigheter
1665 Stora delar av Nyköping brinner
1666 Lunds universitet grundas
1668 Sveriges riksbank grundas
1669 23 st avrättas häxeri i Mora
1669 Kyrkobön mot trolldom införs
1670 6 st avrättas för häxeri i Kungälv
1673 En 5 år lång missväxtperiod börjar
1676 Skeppet Kronan förliser
1677 Kyrkobönen mot trolldom avskaffas
1680 Straffet för kyrkoslagsmål skärps
1682 Indelningsverket införs
1685 Kaffet kommer till Sverige
1687 Newton ger ut sin gravitationslag
1690 Kakao/choklad kommer till Sverige
1691 Sverige drabbas av missväxt
1693 Drottning Ulrika Elonora dör
1695 En svår missväxt drabbar Sverige
1697 Kung Karl XI dör
1697 Karl XII blir kung
1697 Stockholms slott brinner
• Svenska män och kvinnor (Bonniers förlag)
Hemsidor:
» riksarkivet
» adelsvapen
» riddarhuset
» runeberg
» stora bilden
» geni
Stöd historiesajten!